Svar till kung sune!

Andra sidan, vi är klara – sektion H, rad 2,

en något poetisk betraktelse!

… och jag antar att någon måste eller borde svara upp emot dårarna på C eller i alla fall ge sin syn och berättelse. Detta är svaret på ”Kung Sunes syn på C-sektionen”

Det börjar tidigt, det börjar någonstans vid Åström Sr. i kassen, det börjar med en KIK-plansch i pojkrummet bakom dörren, laguppställning anno 78-79 vill jag minnas. Det går vidare med Randy Maxwell och Bank och Svensson och Borg och jag spelar Uddcomb cup i hallen och Mif hade alltid ett riktigt bra lag och vi växte upp med just detta – med den gropiga grusplanen utanför hallen, med Wiberg vid slipen, match på uterink mot vad jag vill minnas Lenhovda och jag antar vi nu gjort som Lundell sjunger i ”pojkarna längst fram”, ”lägrat våra kvinnor och fått barn”. Det har varit en resa hit, en riktigt härlig resa – eller vad säger du ”Skallen”? Skallen: mannen med 80-talets mest imponerande skivsamling, mannen som öppnade krogvärlden för mig; en kasse Falcon Bayerskt och sliskig Cointreau, engelska ligan på lördagen och italienska på söndagen, alltid 512 rader! Bob Dylans eminenta platta ”Infidels” och låten ”Jokerman” in på småtimmarna och skivkonvolut och pizzakartonger på golvet och Bajen – alltid, alltid Bajen och jag skulle kunna berätta så otroligt mycket mer; om handfängsel i Paris, om spyan på telefonkatalogen, om ryggplasket på Värendsvallen, om pissoargodiset i Wämöhallen, om bortamatcherna och cyklisterna som skrämdes ner i diket, om Domarevägen 6B och om Bäverns svarta Cooperhandskar jag fortfarande har kvar - fast nu nerpackade i en säck i förrådet! Men vi stannar där!

Och jag lägrade min kvinna och fick barn, han är 7 år idag, snart 8 och under några år tog idrotten eller i alla fall arenalivet en kanske välbehövlig paus. Jag är tillbaka nu, VI är tillbaka nu – sonen alltid vid min sida. Bakom oss sitter Jonas Karlssons familj, hans lilla grabb – den killen sjunger osande ramsor kan jag säga. Till höger sitter arenadoktorn med son och snett nedanför oss KHK-båset och när de står upp ser man halva anfallszon men vad gör väl det när man får se Alex Brooks instruera och utbilda Bergman efter ett byte, eller då Emil L peppar hela laget under tiden han var bänkad, eller höra Jimma skrika ord till andra båset så att sonens öron trillar av;

• pappa vad betyder fi**a?

Men kanske ändå bäst av allt; att få se Jimmy Svensson och Wahla wrestlas med Asplövens spelare just nedanför oss och introt, ja herregud introt och häromdagen var vi på bio och såg Pirates of… och döm om min förvåning när bakgrundsmusiken emellanåt skruvas upp och det är samma som vid introt och sonen brister plötsligt ut:

• pappa?
• ja, svarar jag
• Högt ropar han sen i biomörkret: DET E VI SOM È KHK

Och det är just detta, det som jag är allra och innerligast tacksam för. Det som jag vill att föreningen ska få ta åt sig av, spelarna, publik och sponsorer och inte minst alla de volontärer som ställer upp kring ett evenemang. Säsongen 10/11 gjorde att jag och min son kom närmre varandra, som far och son och jag fick möta hans öppna famn vid varje mål och vinst. Det är just det, det är just därför:

DET ÄR VI SOM È KHK!

// Bullen

ps: Skallen, HUR SKA VI HA`T?!